Storhogna

Fjälltoppar som gnistrar vita i solljuset. Nyfallen snö som pudrat tallar, granar och fjällbjörkar.

Du vaknar först av alla, utvilad och taggad inför en härlig dag i långfärdsspåret eller pisten. Genom de stora fönstren bjuder naturen in till avkoppling eller äventyr. I det rymliga köket plockar du fram frukosten och sätter äggen på kokning. Från din plats vid spisen ser du rakt ut mot Storhognas nypistade backar. Du funderar redan på middagen och de mysiga timmar som väntar på kvällen. En avkopplande bastu. En öl i svalkan på altanen direkt utanför där några björkbitar brinner i eldstaden invid. Kanske man skulle grilla lite majs till middagen?

Att komma tillbaka till jobbet efter sommarsemestern var extra roligt i år. På skrivbordet väntade nämligen ett riktigt drömprojekt.

Den svenska fjällvärlden upplever något av en renässans och det byggs som aldrig förr. Ibland blir det bra, ibland inte. Det projekt som vi fått hjälpa till med har alla förutsättningar för att bli bra. Vår beställare är mån om kvalitet och vill verkligen att de lägenheter som byggs ska passa in i den storslagna, men känsliga naturen och att alla lägenheter ska bli väl lösta och fullt tillgängliga.

Projektet omfattar sju fastigheter. Detaljplanen begränsar och möjliggör i vanlig ordning och resultatet är tre hustyper. Typ 1 är ett parhus med inredd vind, typ 2 är ett parhus med inredd källare (souterräng) och typ 3 är ett friliggande enbostadshus med inredd källare (souterräng). Märk väl att det handlar om bostadshus, inte fritidshus, så alla krav enligt Boverkets byggregler ska uppfyllas, vilket är bra. Inte jobbigt.

Före det att vi ens drog ett streck med skisspennan satte vi, mina kollegor Andrea Bacuzzi och Viktor Nilsson samt undertecknad, oss ned tillsammans för att prata om vad det är som egentligen gör skillnad. Vad är det som man retar sig på i de hus som man bor i när man är i fjällen? Vad saknas? Hur kan vi få till det där lilla extra?

Förutom det där som vi alltid försöker få till när vi ritar bostäder, goda funktioner, rymliga och välplanerade ytor för olika sociala sammanhang, vackra miljöer och genomtänkta flöden, satte vi upp några kvalitetsaspekter som vi bara skulle få till. Några exempel.

• Förråd för skidor, pulkor m.m. direkt utanför entrédörren och möjlighet att packa direkt till och från bil/takbox.
• Hallen som återvändsgränd. Man ska med andra ord inte behöva gå genom hallen för att nå rummen inne i lägenheten. Inga blöta strumpor.
• Gott om förvaring i hallen, inklusive torkskåp och hyllfack för pjäxor och hjälmar.
• Bastu i alla bostäder, gärna med direkt eller smidig access till uteplats/altan.
• Altan/uteplats placeras inte framför byggnaden, utan bredvid. Vi vill inte ha räcken och dylikt som skymmer utsikten eller däck som ger en mörk och dyster källarvåning i souterränghusen.
• Utvändig eldstad (Andreas suveräna idé) vid altan/uteplats. Tänk vad härligt att kunna grilla korv eller bara ha en sprakande eld att njuta av när man är på sin uteplats.
• Öppna samband mellan kök, matplats och vardagsrum, men ändå egna, definierade rum som är möblerbara.
• Gott om utrymme för extrasängar samt extra förvaring. Man ska kunna bjuda in familjemedlemmar eller kompisar utan att det för den skull blir olidligt trångt och opraktiskt.

För några veckor sedan skickades ansökan om bygglov in till Bergs kommun och i vår är det planerad byggstart. Det ska bli fantastiskt roligt att få se alla tankar och idéer omsatta i praktiken.

Magnus Jansson
Projektchef/Arkitekt MSA/Certifierad tillgänglighetssakkunnig/Kontrollansvarig (K)

Bild neda: Illustration av projektet