Nöjet att bestiga ett berg

Francesco Petrarca, en florentinsk stilbildande 1300-talslyriker, ofta beskriven som den första moderna människan i övergången mellan medeltid och renässans, berättar i ett berömt brev om hur han bestiger berget Mont Ventoux i Provance i södra Frankrike, bara för att kunna njuta av utsikten. Denna händelse har omnämnts som ett nytt banbrytande förhållningssätt till naturen, en förmåga att uppskatta landskapets storslagna skönhet på ett sätt som tidigare varit främmande.

En projekterande arkitekts arbete kan många gånger liknas vid en bergsbestigning, både mödosam och nöjsam. Belöningen är att se sin vision realiserad och tillfredställelsen i att lämna över till en nöjd beställare som under resans gång även hunnit bli en vandringskamrat.

Historien om Petrarcas vandring upp för Mont Ventoux kan läsas som en typisk beskrivning av en arkitekturprojektering:

Petrarca väljer noga ut vem han ska ta med på sin vandring. Han jämför för- och nackdelar med olika aspiranter. I början av vandringen möts sällskapet av motgångar men är fortfarande starka och pigga och kommer vidare. De möter en gammal herde som varnar dem för farorna, men fortsätter trotsigt vidare. Herden slår då följe med dem och ger dem några goda råd innan de fortsätter själva. Gruppen blir dock snart trötta av det inledande tempot och stannar vid en klippa för en kort paus. De väljer att fortsätta, men nu med något lägre fart och energi. Tröttheten består och Petrarca börjar leta efter alternativa vägar medan de andra väljer mer mödosamma, men rakare, stigar mot toppen.

Petrarcas letande efter bredare och lättare stigar för honom dock snarare neråt än uppåt och sällskapet får vänta tills Petrarca har kommit i fatt. I ett läge av frustration sätter sig Petrarca ner och söker inspiration och vägledning i skrifter. Efter en stunds meditation över det han läst hittar han tillbaka till sitt mod och sin glädje och når med lättare steg toppen. Väl uppe förstummas Petrarca över den bedårande utsikten och känner en stor frid.

Modernitet kan beskrivas som att brytning av invanda tankemönster. Petrarcas epitet som ”modern” kan i berättelsen om bergsbestigningen tolkas in i utmanandet av gängse synsätt (till naturen). Likt en projekterande arkitekt är han en målmedveten resenär men samtidigt öppen för alternativa vägar framåt och har förståndet att reflektera kring sina val och ta hjälp från andra när det behövs, men i grunden ändå hela tiden driven av strävan efter skönhet.

Hälsningar

Andrea Bacuzzi
Arkitekt MSA/SAR och Certifierad Tillgänglighetssakkunnig

‍